Month: January 2011

Railay

En dag på Railay kan se ut enligt följande:

Vi vaknar vid 8-snåret, tar oss sakta men säkert ur sängarna och landar vid frukostbordet framåt kvart i nio. Försöker sen få i Linus lite frukost vilket oftast går sådär men vi tar med oss ett par bananer från fruktbordet som vi kan ladda i nån timme eller två senare. Efter detta skriker ofta både Tilde och Linus att de vill till poolen. Det brukar då bli nån timma där innan vi trycker i nämnda bananer. Kanske går en sväng på stranden men sen är det helt plötsligt dags för lunch. Var ska vi äta lunch idag då? Vad ska vi äta? Oftast slutar det med att barnen vill äta på vårt hotell (vadå vanemänniskor och i behov av rutiner?) och vi argumenterar för att äta nån annanstans och se nåt annat. Ibland lyckas vi och ibland inte. Tilde och Linus börjar bli bra på att förhandla så det kan låta något liknande detta: “men om vi äter på vårt hotell nu på lunchen så kan ni få bestämma ikväll och då kan vi gå nån annanstans” (säger då T och L). Hmmm…vi låter det vara så och tycker det är kul att de faktiskt engagerar sig – på gott och ont då såklart.

Efter lunchen brukar det laddas för pool igen för här på Railay har vi inte lyckats snorkla något från stranden och jag är inte helt hundra på att snorklingen från stranden är bra. Eftermiddagen innebär sedan oftast glass och helt plötsligt är klockan 17 eller 18 och det börjar bli dags för en dusch och sen dagens andra stora beslut: “var ska vi äta?”. Helt plötsligt har barnen glömt bort förmiddagens förhandling och vill äta på hotellet igen! Vad är nu detta egentligen? Tänk om Jan Eliasson använt detta förhandlingssätt? Hur hade det då blivit med Armenien – Azerbajdzan eller i Iran – Irak?

Nåja…ibland lyckas vi få gå nån annanstans och äta och ibland blir det på hotellet. Spelar ju egentligen inte så stor roll men lite kul att prova olika restauranger även om menyn är densamma men priserna varierar.

Hmmm…klart att dagarna har annat innehåll också men detta är väl nåt slags “grundutbud”. I morgon siktar vi på en snorkelutflykt med båt, ibland blir det moppeutflykter och ibland shopping och annat smått och gott.

Vi har nu haft några “bra” dagar med mindre bråk så det känns faktiskt lite bra. Jag tror annars att alla av oss börjar ha fått nog av att bara hänga på hotell med pool och bad även om vi ibland gör utflykter. Det närmar sig ju Australien och när vi kommer till Kuala Lumpur igen ska vi shoppa en ny Lonely Planet för östkusten i Australien och börja planera lite för äventyret i det stora landet.

Resplanerna inom den närmaste framtiden är följande:

  • vi blir kvar här på Railay Bay Resort till 2/2
  • vi bor på Aonang Cliff Beach Resort i/på 2/2 – 6/2
  • vi reser till Phuket och bor på Phuket Airport Hotel till 7/2
  • vi flyger till Kuala Lumpur och bor på ett Parkroyal till den 8/2
  • vi bor på Pan Pacific KLIA (för tredje gången) till den 9/2
  • flyger till Melbourne den 9/2

Väl framme i Melbourne kommer vi bo hos en kompis två nätter innan han drar iväg till Indien och sen blir det tre nätter på hotell i centrala Melbourne innan vi får vår husbil. Under tiden i Melbourne kommer vi nog göra lite utflykter både i och runt staden men mer om det får vi forska reda på senare och självklart då med lite mer input från vår vän David.

Sådärja…nu vet ni lite mer. Misstänker att det kanske kan dimpa ner lite tips på saker att göra på östkusten?

Hör av er vet jag och ha det bra alla därhemma.

PS. Stort tack till er som kommenterar på bloggen, vi läser och ska försöka svara med egna kommentarer. DS

Bye Bye Bangkok och att resa med barn

Planet har lyft och här sitter vi 10.000 meter upp i luften på väg mot Kuala Lumpur. Resan såhär långt har varit bra, rolig, spännande, jobbig, bråkig och allt annat som den är när man reser med barn.

Tittar vi på kartan och ser hur vi har åkt så kanske det inte ser helt optimalt ut och ännu “värre” kommer det ju bli nu efter dagens och morgondagens flygning. Vi flyger ju nu till KL där vi kommer bo på “vårt” hotell Pan Pacific där vi bodde första natten när vi anlände från Sverige. I morgon flyger vi till Krabi (igen) och tar oss sen ut till Railay där vi stannar sex nätter på en sjysst resort. Tanken där är väl sol, bad, kanske klättring och nån utflykt med båt. Vi har inte riktigt bestämt vad vi gör efter det och vart vi tar vägen. Det som vi VET att vi vill göra är att vara i Kuala Lumpur 7:e och 8:e Februari och sen bo på Pan Pacific natten till den 9:e. Flyget går sedan på morgonen den 9:e till Melbourne.

Just nu känns det lite stökigt att åka ner till KL och sen tillbaka till Thailand men våra 30 dagar är slut i morgon så vi måste ut ur Thailand och eftersom Koh Lipe var fullbokat (på de ställen vi ville bo) så kör vi till Railay istället vilket inte är helt fel det heller. Vi är ju flexibla.

Hur är det då att resa med barn på det sätt vi gör då?

Det är fantastiskt roligt, fantastiskt jobbigt och fantastiskt umananade.

Barnen klarar av resandet otroligt bra om man bortser från att de bitvis är klart bråkiga men å andra sidan måste man ju se till att de faktiskt är tillsammans 24 timmar per dygn och i princip aldrig är lediga från varandra så det är nog inte så konstigt. Detta tär ju dock en del på föräldrarnas tålamod… Båda är otroligt duktiga när det kommer till att resa runt. Det har aldrig varit något större problem att vi rest en heldag. När vi åkte från Koh Jum till Koh Pha-Ngan så reste vi ju från klockan 8 på morgonen till 18 på kvällen utan någon riktig mat och utan några egentliga pauser. Visst var vi alla trötta när vi kom fram men allt gick bra och de gillar att resa runt säger de. Det vi upplever som största “problemet” (diskutabelt om det ett problem men) är att våra barn är sjukt blyga när det kommer till en situation när de ska hälsa på någon, tacka någon eller leka med några barn som vill leka (kan vara både svenska barn eller andra). Det är väl i sig inget jätteproblem men visst hade det varit lite roligt om de snappat upp lite kompisar på vägen som avkoppling från varandra. På Lanta träffade vi ju på Apelgrens och då hade de lite kompisar och kanonkul en par dagar (tack för det Apelgrens och hoppas ni har det bra).

Inser att det här blir ett låååångt inlägg men jag tror att en del av er ändå är nyfikna på det här med att resa med barn.

Thailand är för övrigt (som många av er vet) ett grymt trevligt och enkelt land att resa runt i. Barnen uppskattas överallt och får uppmärksamhet. Det har visat sig att det är Linus med sitt lockiga ljusa hår som är favoriten och alla ska pilla honom (och självklart även Tilde) i håret eller nypa dem i armen (det där sista gillar inte Linus riktigt). På Had Son (Koh Pha-Ngan) var det en feminin kille som uttalade sig om Linus som “sexy little boy” och det kanske känns lite olustigt och Linus tyckte att han var lite väl jobbig men som tur var så flyttade vi ju vidare.

På hotellet som vi kommer bo nu i natt så finns det bra WiFi och det ligger väl några samtal hem via Skype i pipelinen så om ni har ett konto är det bara att logga in så får vi se vem vi träffar på där.

Bangkok oriental city…

Så var vi då i Bangkok igen och tillbaka på Khaosan Road. Med igen menas dock att det är 8 år sedan senast (precis som med det mesta vi jämför med). Saker är sig lika men hela området har växt och förändrats på många sätt. Själen är dock densamma: Hmong-kvinnorna försöker sälja hantverk, krimskrams finns det i överflöd, tjuvarna har ett himmelrike, barerna är öppna dygnet runt och folk på väg till och från Bangkok myllrar. Det är en härlig plats med puls och fart och det känns spännande att vara här med barn.
Vi hann bara en kort sväng första kvällen och ett dopp i poolen innan vi däckade på vårt hotell som ligger mitt i smeten – Vieng Thai heter hotellet och vi stannar 5 eller 6 nätter.
Första dagen tog vi oss till Asus service center (datorn klar tisdag) och sedan en promenad genom Lumpiniparken (noterbart att J och barnen hängde på Starbucks medan jag letade Asus). Efter det lite mat på donken innan vi gjorde det efterlängtade besöket på Snake Farm. Barnen var laddade och gillade verkligen att se ormarna ‘live’.

Nu har vi tagit oss tillbaka till hotellet och ska nog ta en tur till poolen. Det går ingen nöd på oss – ingen alls…

Shopping och spruta

Vi åker taxi…vi åker mycket taxi. En timmas färd kostar ca 25 kronor så det är helt ok (bortsett från miljöaspekten då).
Idag fick Linus sin tredje spruta på polissjukhuset samtidigt som en man låg och dog på sängen bredvid och en annan fick handen ihoplappad. Konstiga kontraster här i livet.
Efter det tog vi oss till Siam Center som är ett grymt stort shoppingcenter. Linus hade lite namnsdagspresenter att shoppa och Tilde lite andra pengar att göra av med så Vi anföll den gigantiska leksaksaffären…
På kvällarna går vi en sväng i området och känner på pulsen (och äter såklart). Bangkok är en tokig gryta med sjuka kontraster mellan rika och fattiga. Fascinerande att se om man orkar med.
Söndag kommer innebära Chatuchak (otroligt stor helgmarknad med sjukt mycket folk och prylar), på den marknaden kan man nog hitta allt man kan tänka sig. Vi laddar för att gå upp tidigt…

Full Moon Party (och lite resa)

Så har det då varit ännu ett party på Hat Rin och vi var förvisso inte där men…
För två dagar sen spelades grymt hög dansmusik på stranden och hela Had Yao vibrerade till klockan 3 på natten. Efter den natten klagade många gäster runtom på hela stranden. Ryktet gick att någon hade ny anläggning med reglaget max till höger…
Efter den upplevelsen såg vi inte direkt fram mot 19e januari…
Men: musiken var tyst hela natten. Hade de fått en kraftig tillsagelse? Tyvärr förtäljer inte historien det.
Men: vi gillar inte engelsmän längre! (hmm..well then…we do love some of you and you know who you are). Lätt förvånade vaknar vi först vid 3 av att tv’n går igång i grannbungalowen och någon kollar en film på hög volym! Nåväl…vi lyckas somna från det och barnen vaknar inte. Chock nr 2: klockan 06.30 anländer engelsmännen i andra bungalowen och de har nog tryckt i sig det mesta. De slåss, skriker och spelar hög tokigt dålig 90-tals dansmusik (som de för övrigt försöker sjunga med till). När vi väl lämnar Had Yao klockan tio håller de fortfarande på och jag blir klart sugen på att sticka in näsan och skrika ‘don’t be so f-ing British! (once again sorry to my British friends but I think you know this type of male specimen, we have them in Sweden as well).

Well then. Sitter på snabbfärjan till Don Sak nu och klockan 17 landar vi i Bangkok om allt går som det ska.

En sak till: kommentera gärna mer och gör det gärna direkt på bloggen. Det ska gå att göra via Facebook nu också.

Koh Pha-Ngan

Så börjar tiden på den här ön också närma sig sitt slut. Vi har hunnit med en del men det mesta av tiden tillbringas vid en pool, i havet eller vid ett bord med en meny eller med mat på tallrikarna. Som ni förstått har Linus och jag hunnit med två besök till kliniken för att han ska få sina sprutor. Två är nu avklarade och tre återstår. Sista gången var han fantastiskt duktig.
Här på ön är det inatt fullmoon party så vi räknar med dåligt med sömn. Jag har hyrt ‘moppe’ några dagar och tagit mig runt med ett barn så vi har kollat in lite vattenfall och annat smått och gott.
I morgon åker vi färja-buss-flyg till Bangkok där vi stannar fyra dagar. Planerna efter det är resa genom Malaysia till Koh Lipe och kanske lite mer Malaysia efter det. Vi kommer nog avsluta med några dagar i Kuala Lumpur också innan vi lyfter mot Australien.
Koh Pha-Ngan då? Ja det har självklart förändrats (precis som allt annat vi sett såklart) och det är väl både på gott och ont men lite trist är det ju när favoritställen förändrats och exploaterats men å andra sidan hittar vi ju ständigt nya favoriter så det är väl så det är bara.
Det börjar nu bli dags för sömn här. Återkommer med rapport om resa och mer om Bangkok.

Vår öronfetischist…

Tilde är, som bekant för en del, galet förtjust i öron och då i att pilla i just dessa. Hon har sedan länge en topplista över vem som har bäst öron. Etta har länge varit mormor men just nu är det visst delad förstaplats mellan Jessica, mig, Linus och mormor…  Senast igår hade hon en utläggning om hur olika öron känns och vad som är bäst så för er som inte vet: ett öra är som bäst när det är lite sådär kallt och när man kan göra det varmare med med fingrarna.
Det är för övrigt den mjuka delen som är bäst.
Sådär ja. Nu vet ni alla det bästa om öron (enligt Tilde då).

En lång resdag

Klockan ringde redan klockan 7 (ja det är jättetidigt), packa ihop ryggan, äta frukost och sen går vi bort till båten 200 meter längre bort på stranden.
Först en liten long tail ut till den något större färjan som tar oss till Krabi. Krabi har förändrats mycket, färjan kommer in på en modern och fräsch terminal. Sist jag var här så var det en enkel betongpir med tokig värme och massor av folk. Väl framme bokar vi ett hotell på Koh Phangan för två nätter och sen får vi se men planen är att stanna ca en vecka på ön.

Resan gick bra men vi var något trötta när vi kom fram. När nu detta skrivs har vi bott två nätter på Had Son Resort och efter det flyttat till lyx på Had Yao Bayview Resort. Jag känner mig frustrerad över att inte kunna skriva tillräckligt mycket på bloggen just nu men torsdag drar vi till Bangkok och på fredag fixar vi förhoppningsvis datorn.
Linus har fått den första av 5 (!!!) rabiessprutor och i morgon är det dags för nummer två. En hund hoppade på honom och lekte lite men nafsade också på hans hand. Förmodligen ingen fara alls men chansar man med 100% dödlighet? Knappast!
Nu dags för en löptur i regnet…

Koh Jum

Sa sitter man har och surfar for 3 baht i minuten via satellit da. Koh Jum ar ett otroligt soft stalle. Vi bor pa Woodland Lodge som har en kanonbra restaurang och massor av myggor. Vi har den har gangen ett rum med flakt och den sista natten var fantastiskt varm samtidigt som Tilde och Linus delade sang med mig. De har tydligen legat mot myggnatet och Tildes hand och Linus arm har MANGA myggbett.

Jag berattar mer nar vi flyttat oss fram Koh Jum. I morgon aker vi morgonfarja till Krabi och sedan buss och bat over till Koh Phangan och jag har just bokat boende dar.

Det mesta ar bra. Tilde och Linus har bada lart sig snorkla sen ett tag tillbaka sa det ar riktigt kul att fa med dem ut i vattnet aven om Linus anda havdar att det dar med saltvatten svider lite val mycket och smakar “blah”.

Aterkommer med mer rapport i morgon eller overmorgon nar vi forhoppningsvis har “ett battre internet”.

Lugna dagar vid poolen

Nu var det ett par dagar sen jag var här vid datorn. Så vad har hänt sen sist?

Vi flyttade den 5/1 upp till “alla de andra svenskarna” på Klong Dao vilket ligger längst upp på Koh Lanta. Här bodde vi först på ett trevligt ställe som hette Ancient Realm Resort och det var inte extremdyrt men ganska intressant ställe. Vi fick en egen bungalow mot havet med en liten trädgård. De hade dock bara rum för en natt så jag knatade iväg uppåt stranden och hittade ett bra och fräsch rum på Lanta Summer House. Till barnens stora glädje finns här en stor pool och rummet är enkelt men fräscht. Det kostar inte heller alltför mycket pengar: ca 500 kr/natt betalar vi just nu inkl frukost.

Här har vi mest bara varit och tagit det lugnt vid poolen och på stranden. Dagarna går fantastiskt fort när man går upp och käkar frukost vid 9, i maklig takt tar sig till poolen, funderar över vad man ska äta och så vidare…

Vi hade tänkt åka söderut härifrån till Koh Lipe pga att vi är tvungna att lämna Thailand inom 30 dagar för att förnya vår vistelsetid ( man får 30 dagar per default men kan förlänga med 30 nya genom att åka ur landet och in igen direkt).  Nu har vi dock tänkt om och åker den 11e upp till Koh Jum där vi stannar på Woodland Lodge några dagar och sedan vidare mot Krabi och sen norrut mot Bangkok. Planerna är inte mer definitiva än så i nuläget.

Barnen älskar resan såhär långt. Jag frågade igår både Tilde och Linus var för sig vad de tyckte om resan och båda bara nickade och log. De bara älskar att ta det lugnt, vara med oss, bada i poolen, dricka läsk och äta glass.

Igår kväll tog vi en tur upp till Saladan och marknaden där vi shoppade lite halsband, armband och provade på banana och chocolate pancake samt bokade färjebiljetter till Koh Jum.

Utanför internetcafet där jag sitter är det ca 30 grader och klarblå himmel så jag tror jag ska lämna det här stället efter att ha genomfört mina ärenden och skrivit det här inlägget.

Glöm inte att kommentera nu. Det är kul att läsa om hur ni har det där hemma när man är iväg såhär (när vi kommer till Bangkok ska vi laga datorn så sen finns vi på Skype också om nån vill prata mer med oss. Användarnamnet på Skype är kibben).

Ha det