On y va

Så var det då dags: dagen för avfärd är här. Med några sista ärenden som ex att hämta ut försäkringsbevis, spontantklippa håret på mig och barnen hos Kesten samt att fixa lite med ev bilförsäljning som svärfar ska hantera så var ryggsäckarna packade och dags att ge sig iväg. En sista incident med den lätt psykotiska kvinnan i kvarteret inträffade dock. Den här gången påpekade (krävde) hon att vi skulle stänga av bilen som stod på tomgång (under en minut ska tilläggas) och hon klev till och med in på tomten. För er som inte vet så har vi och flera andra i kvarteret haft flera incidenter med henne…

Nåja. Mot vår lilla Linköping City Airport där vi snabbt och lätt lämnade in väskorna, ägnade en liten stund till väntsalen och sen bordade planet och lyfte mot Amsterdam. Allt gick fint, vi landade i tid, barnen åt en burgare var på Burger King och sen gick vi bort till gate E20 där vi bordade den Boeing 777-300 som skulle ta oss till Kuala Lumpur. Nu hann vi dock bli toookigt stressade på Schiphol när jag ser kvittot från Burger King där det står 20.26 angett som klockslag (vår flight gick 20.50) så vi började springa mot gaten tills vi ser en klocka på väggen som visar på 19.26 – sommartidsfadäs!

Hela flygningen på drygt 12 timmar gick kanon, dåligt med sömn för oss men barnen klart utvilade. Nu sitter vi alla i sängen på Pan Pacific på KLIA och kollar SW Clone Wars på nån obskyr kanal – barnen ganska pigga men Jessica och jag redo för lite sömn.

Vi har här hunnit med lite bad i utepoolen och sen mat på restaurangen. I morgon åker vi ut till LCCT och flyger till Krabi för att sen åka transfer ner till Koh Lanta.

Linus hade några härliga kommentarer angående väder och temperatur: “Är det sommar här?” “Är det inte vinter här?” följt av en förklaring från hans sida avseende hur det funkar med vinter hemma och sommar här samt tvärtom…