Allt har ett slut – och en fortsättning

Till dig som läser: förbered dig på ett låååångt inlägg…

Just nu sitter vi på flyget mellan Kuala Lumpur och Melbourne på 10.500 meters höjd. För första gången har det varit en lite guppig resa men lite turbulens är ju alltid uppiggande.

Morgonen började på ett lite oväntat sätt. När vi checkade ut så visade det sig att frukost inte ingick i rumspriset (något som man inser att man inte alltid tänker på eftersom det alltid gör det i Sverige) så det slutade med 250 kronor extra för några mackor som vi snabbt kastade i oss och barnen åt som vanligt inget.

Den andra händelsen var lite mer skrämmande. Efter att ha åkt den lilla golfbilen från hotellet till flygplatsen så skulle vi ju checka in på vår flight med Malaysian Airlines. För att flyga till Australien måste man ju ha visum vilket vi fixat långt i förväg. Jag såg att hon höll på massor med Jessicas pass och till slut berättade hon att det stod “DO NOT BOARD” på Jessica… Jessica själv började då bli riktigt riktigt nervös samtidigt som vi nog båda tänkte på tillfället när vi fixat våra visum eftersom jag då gjorde mitt, Linus och Tildes och sen gjorde Jessica sitt eget. Hade något gått galet? Som tur är så hade vi med oss utskrifter på alla våra visum. Efter ytterligare 15-20 minuters nervös väntan så var dock allt ok. Tydligen så har Jessicas visum ‘försvunnit’ i systemet. Mystiskt! Hursomhelst så rök vår shoppingtid på flygplatsen där och med lite lagom hast fick vi bege oss till gaten.

De sista dagarna har annars präglats av lite blandade känslor och upplevelser. Vi har ju varit på Railay som vi gillar skarpt men tyvärr så är det lite väl packat med folk och resorts men vi hittade ett par guldkorn. Efter Railay så flyttade vi in till Aonang och bodde på Cliff Beach Resort i fyra nätter. Den första natten där gav mig en fantastisk ryggvärk som jag brottats med några dagar nu. Efter ett besök på ett apotek så fick jag klart sjyssta mediciner med antiinflammatoriskt, muskelavslappnande samt smärtstillande (tydligen lite morfin i). En dag tog jag en vespa in till Krabi town och letade efter en kiropraktor som inte visade sig finnas. Nu har dock ryggen blivit bättre så med några dagar till blir det nog helt ok. Lite trist eftersom vi sista veckan bott på hotell med gym men ingen träning där inte. Aonang är lite som ett Thailändsk Mallorca eller Playa Ingles med svenskar överallt. Inget vi egentligen rekommenderar men har man aldrig varit i Thailand förut och inte känner sig alltför äventyrlig så funkar det nog för många.

Efter detta tog vi en liten buss till Phuket med en natt på Phuket Airport Hotel (enkelt, billigt men ok) och sen tidigt flyg till Kuala Lumpur. Datorn hade ju gått sönder igen (den här gången en liten ‘pin’ till elsladden) så första målet var att se om vi kunde få den reparerad. Tro det eller ej men när vi sitter i taxin och är ca 100 meter från hotellet vi ska bo på så ser jag ‘Asus Royal Service Center’ i huset bredvid hotellet! Lite flyt ska man ha. De hade egentligen två dagar för att laga men jag lyckades få den fixad till nästa dag.

Vi tog sedan en snabb tur i lite shoppingcenter och handlade skor och lite annat smått och gott. En resa upp i Petronas Twin Towers blev det också men tyvärr var biljetterna till de högre våningarna slut så dit kom vi inte. Vi tog sen tåget ut till flygplatsen och Pan Pacific som vi bodde på för tredje gången – vi gillar verkligen det hotellet och kan rekommendera det.

Australien då?

Ja vi har ganska stora förväntningar på det kommande äventyret. Både Jessica och jag älskade Sydney när vi var där sist och barnen har målat upp en bild av fantastiska äventyr så det kan bli intressant värre.

Vi landar ikväll vid 20.30 och tanken var att bo hos vår vän David några nätter innan han ska iväg till Indien. Tyvärr har hans avfärd flyttats så han åker redan i morgon och vi hoppas nu att han hinner träffa oss ikväll en sväng. Vi kommer att bo på hotell första natten och sen hemma i hans hus tillsammans med en vän till honom. Den 13e hämtar vi sen husbilen och drar iväg ut på vägarna. Ev försöker vi hämta ut den en dag tidigare men det beror lite på hur mycket tid vi vill spendera i Melbourne och om husbilen är ledig redan då.

Resvägen har ju sedan tidigare varit planerad att gå från Melbourne till Cairns och i princip utmed kusten med en del inslag inåt i landet och vi håller just nu på att läsa lite i våra guideböcker. Pga det senaste väderstrulet är vi inte 100% säkra på att detta blir färdvägen nu. Helst vill vi köra som vi planerat men det finns en liten liten risk att vi planerar om och istället åker utmed sydkusten bort till västkusten och Perth och sen uppåt mot Broome. Detta är ju något som vi kommer bestämma under de närmaste dagarna lite beroende på vad de säger på hyrbilsfirman och vad som sägs på nyheter. Det spelar egentligen ingen roll vilken väg vi tar för båda rutterna har otroligt mycket som är sevärt. Östkusten är väl lite mer ‘standard’ sett till hur de flesta reser. Vi har pratat en del med David och andra om västkusten och även den rutten lockar (David är själv från Perth och vi har två kompisar som finns i trakterna däromkring också).

Det här blev ju lite av en uppsats känns det som men jag vet att en del av er gillar att läsa mycket om vad som händer oss och har ni tagit er såhär långt så har ni fått liter mer ‘kött på benen’.

Ta hand om er och glöm inte kommentarerna här på bloggen (tacksam om ni lägger dem här istället för på FB så man får ihop helheten…)