Ja att åka taxi är något som jag gjort mycket de senaste veckorna. Just möjligheten att få taxi fram och tillbaka till jobbet har ju gjort att jag kunnat jobba på som vanligt och att slippa allt strul med att försöka transportera mig.
Som “gammal” taxichaufför från 90-talet (extraknäck under studietiden) blir jag tyvärr riktigt sur och less på hur det idag funkar och är. När jag själv gick kursen för sisådär alldeles för många år sedan så var det otroligt viktigt att faktiskt hitta runt i stan. Idag är det så att merparten av de jag åkt med knappt vet i vilken stadsdel gatan jag bor eller arbetar på ligger. Av förklarliga skäl är de ännu sämre på att hitta närmaste vägen (vilket i det här fallet bara drabbar dem själva såklart).
Undrar just vad som hände med “yrkeshedern”? Som tur är betalar jag inte själv i det här fallet men jag vet vid flera tillfällen när jag åkt och betalat själv att jag fått säga till när de är på väg åt fel håll. Undrar just hur det känns att vara pensionär och kanske inte våga eller kunna säga till och sen få åka runt halva stan?
Nåja, jag har nu bara en dag kvar sen försvinner gipset på måndag och jag kan förhoppningsvis ta mig fram själv med hjälp av bil och cykel igen.
