Födelsedag…

Så har det det hänt en gång till. Jag har lyckats fylla år. Den här dagen lyckades jag pricka in riktigt bra väder och höga halter av pollen. Så vad räknades då “hem” i paketen (som för övrigt Linus hävdade var svåröppnade så det var nog bäst att han hjälpte till…)? Nåja, samlingen bestod av: cappuccino muggar, stroller, tröja, vattenkaraff till whiskyn, regnbrallor, lite växter, solstol…

Helt nöjd, barnen röjde runt med kusinerna och en händelse uppstod. En något överviktig kaxig flicka i 8-9 årsåldern stannade till och tyckte att de var högljudda och borde sänka volymen, det finns ju faktiskt folk som sover. Till saken ska man då säga att våra barn somnade 20.30 och vid tillfället var kl ca 18.00 *s*. Hon verkade klart störd på att våra barn lekte och hade roligt. Undrar hur hon själv kommer vara som medelålders gnälltant, ingen man vill stöta sig med :-).

Nu är det återigen en härlig Bakuganmorgon. Linus kommenterar “Elis har en sån”, “Den har jag”, “Wow, supercoolt”…

>Banker, Haiti och annat tjöt…

>Fascinerad sitter jag och läser gårdagens rubriker att även Nordea delar ut mer bonuspengar i år jämfört med förra året…vinsten har gått ner till ynka ca 4 mdr så självklart ska bonusarna ökas. Nåt är väl lite snett och galet när detta händer gång på gång? Misstolka mig inte nu. Jag är faktiskt för tanken att man måste betala, och då menar jag betala ordentligt, för att få ledningsgrupper på toppnivå att stanna. Men måste det inte finnas nån rim och reson i det hela också?

Vad gör ni som är kunder i ex SEB och Nordea? Sitter och är nöjda och glada medan banken gör grymma vinster och ledningen tar ut stora bonusar med detta som faktum? Eller är ni helt enkelt för LATA för att våga eller orka ställa bankerna mot varandra och förhandla med dem?

Nog om det…

Hemma cirkulerar numera tre nya Bakugan i sonens samling. Tilde valde efter senaste fläsksprutan ett Josefin spel så tro inte bara det är Linus som får något.

Läget på dagis med “mobbingen” fortgår och det är nu lite svårt att få koll på vad som egentligen händer och hur det utvecklas. Har bestämt att vi ska begära ett uppföljningssamtal för att se vad de gör. Problemet ligger ju på en liten 5-årig kille… Återigen

Nog om det…

För egen del så … ja det är väl som vanligt men om två veckor bär det av till Champoluc. Återstår att se om vi hittar nåt puder, öl och vin…

>Fläskspruta och Bakugan!

>Igår var det så dags då… Linus, 3 år, tillhör riskgrupp så planen var att dra iväg och få oss varsin spruta mot nöff nöff sjukan. Jag klurade ganska länge på vad som kunde tänkas vara den bästa approachen. Skulle jag inget säga förrän vi var där? Skulle jag berätta allt hemma?


Nå, det slutade med att jag berättade om att vi skulle få vaccin men uteslöt den lilla sprutdetaljen från början. Linus insåg genast att här fanns utrymme för en belöning/present och började då mässa Bakugan i sin stol (för er som inte vet så kan ni följa länken och lära er allt om Bakugan Battle Brawlers http://www.bakugan-nordic.net/se/).

När vi så kom fram inser jag att det var klart osmidigt att ta sig fram på sjukan numera, det slutade hursomhelst med en färd över en bussgata och sen parkering medan jag ivrigt ruskade Linus för att hålla honom vaken.
Bärandes den mässande 3-åringen (Bakugan! Bakugan om ni tidigare missat det) berättade jag så om SPRUTAN och den tidigare mässande sonen exklamerade i störtfloder av tårar. Oväntat?

Nåväl…för att göra en lång story kortare…Linus gråter, pappa fyller i blanketter, Linus leker med borgar och riddare, vår tur, Linus gråter hysteriskt (en stor eloge till den otroligt rutinerade barnsköterskan som inte stack honom på stört för att bli av med honom), Linus väljer Lille Skutt stickers, “jobbare” (Linus ord för hantverkare) får spruta och hjälper till lite, Linus slutar gråta, Linus får spruta och märker inget, Linus är stolt som en tupp och börjar återigen mässa Bakugan (böjs för övrigt Bakuganor om ni inte visste det).

Mot Sagoland alltså där vi lyckas få tag i ett trepack Bakuganor (!), McDonalds med mat och klättervägg sedan hem och öppna förpackningen med de tre Bakugan.

Sedan leker så en överlycklig son med Bakugan oavbrutet tills han däckar vid 20-snåret…

Själv fick jag för mig att ta en löptur i det lätta snöfallet och +1 grader. Smärtan i armen kom ganska fort och idag känns det som om man håller på att bli rejält sjukt men det släpper nog snart…

Bakugan! Bakugan!