>
Så var det då dags för fyra gossar att bege sig till Italien, Champoluc och Monterosa för att, enligt drömmen, sniffa puder i tre dagar…
Resan inleddes, självklart (!), på ett fantastiskt katastrofalt sätt. Flyget skulle avgå 09.40 vilket innebär bagage drop 09.00, självklart var det snöstorm. Björn och jag drog vid 07.00 men mannen hade glömt att tömma soptunnan och vi åkte med andra ord via jobbet med ett par soppåsar… På E4 var det i princip oplogat och katastrofalt väglag, vi hamnade efter snöplogar som låg i 40!! Summa sumarum…08.59 kastar vi upp bilen (självklart helt regelvidrigt) utanför departure hall på Skavsta och slänger oss in med väskorna. När jag så rusar ut för att långtidsparkera bilen i en snödriva så ser jag “Delayed” över hela displayen i hallen…
Kommer åter in i hallen och man kan med råge säga att det inte är nån brådska. Banan är stängd och inga plan har ännu avgått. Vi ser sedan att vårt plan omdirigerats till Arlanda och alltså står där. Själv börjar jag självklart Twittra (kibbe1) om problemen på Skavsta och blir strax uppringd av TT som intervjuar mig per telefon om läget på Skavsta. Så får er belackare av social media – det funkar!!
Flighten ställs så slutligen in och vi bokar om till kvällsflyget som vi från början undvek eftersom vi då skulle anlända till hotellet 03.00!!!
Så till det fina i allt. På Patrics biljett står det Patric J – inte Patric Johnsson. Detta innebär timmar av dribblande och flörtande med Ryan Air, personalen på Skavsta och Service center på Skavsta. Till slut så hittar Patric och Björn Inna som arbetar på Skavsta. Inna visar sig vara en riktig pärla som hjälper oss att ändra namnet på Patrics biljett för 1300 spänn (noterbart är att man eg blir tvungen att köpa ny biljet vilket skulle gått på ca 3000). Glada i hågen hämtar vi så ut bagaget, dumpar det i Sverkers bil, gräver loss min bil från uteparkeringen och beger oss in till Nyköping för en eftermiddag i denna Metropol…
Efter fika, ny frisyr för mig, middag på O’Learys och ett par enheter för grabbarna som inte kör drar vi tillbaka till Skavsta, något nervösa…ska vi komma iväg nu eller inte? Vi har redan meddelat hotellet vår sena ankomst och så även hyrbilsfirman som eg stänger 23.00 men lovar att hålla öppet tills vår flight lander (kostar bara €32 extra…). Vi ser flygplanen lyfta och ett litet hopp tänds och så plötsligt kommer det upp “flight FR 1941 go to gate)… Vi är på väg!!
Flyget lyfter nästan i tid och vi slappnar av lite. Nu kan väl inget mer skita sig den här resan?
Så landar vi då i Bergamo…nästan i tid…hämtar vårt bagage och går ut i ankomsthallen där jag letar upp hyrbilsfirman som, självklart, har stängt!! Ringer på jourtelefonen i tron att personalen kanske är i närheten, på muggen eller tar en espresso i baren…så f-n heller…mobilsvar och det går inte att få tag på dem. Vad är detta egentligen? Nåja, vi tar tjuren i hornen och hyr en bil på Europcar (killen där fick säkert en helkväll på krogen också med det priset) och drar iväg mot Champoluc. Första stoppet görs på en bensinmack, och det är det här jag gillar med Italien, där vi tar en cappuccino som skulle passa på vilket fik som helst i Svedala…
Kl 03.00 anländer vi så till Champoluc och vårt hotell där vi checkar in och drösar i säng helt slut. En eloge till BT som höll sig vaken under resan trots alla enheter…
Det blir långt det här så jag kortar ner resten lite…
Skidåkning dag 1 – 08.00 frukost, riktigt bra, sedan ut och köpa liftkort där mitt kort studsar…ingen täckning (visar sig senare att Europar reserverat €800 utan att meddela mig), ut i backen och kör grymt bra piståkning, italienarna kan verkligen pista, strålande solsken, cappuccino, en literöl, färsk pasta…Italen är fantastiskt!
Skidåkning dag 2 – tungt snöfall, ca 4-5 dm under dagen och helt slut efter en riktig heldag. De andra ballade ur lite på slutet och fokuserade på öl…
Skidåkning dag 3 – strålande solsken och puderåkning, återigen en helt grym dag men tyvärr tyngdes den av ett ont knä som börjat svullna under dag 2, fantastiskt åk från Punta Indren (3250) ner till Stafal (1800?), grymt trött.
Hemresan gick faktiskt bra, chokladfestival i Bergamo, +9 grader och sol så det gav till och med lite vårkänsla…
På det hela taget en grymt skön resa, tyvärr lite ont i knät fortfarande en vecka senare. Ryan Air må få utstå en hel del kritik men jag tycker faktiskt att de skötte det mesta helt ok.
See you next year?