>Snart på ett kontor nära dig?

>Så var då helgen i fjällen över. Inga brutna ben och vi hann hem och natta barnen som förmodligen saknat oss lika mycket som vi saknat dem. Stöten var lika härligt som vanligt. Perfekt pistad backe (!), bra afterski, mycket god mat i restaurangen och prisvärt hotellpaket. Det som kanske kan förbättras (läs: definitivt kan förbättras) är musiken på Brasseriet. Tänk er att ni kliver in en torsdagskväll efter att ha kört 6 timmar, ni kastar er sedan in i bastun och tar en öl varefter ni går ner i restaurangen för att avnjuta en god måltid bestående av lax till förrätt och kalv till varmrätt (utsökt!). Det är då det börjar: i bakgrunden noterar ni svagt Simon and Garfunkel. Den spontana kommentaren: det här var länge sedan jag lyssnade på, kul. Efter någon timmas middag drar man sig tillbaka för en öl eller två i glada vänners lag.


Morgonen efter går ni, föga ont anande, ner i restaurangen för frukost. Höjer lätt på ögonbrynen, är det inte samma skiva som igår? Ok, de kanske inte hunnit byta. På lunchen sedan, samma skiva. På kvällen, samma skiva. Nästa dags frukost, lunch och middag – samma skiva!

I det här läget börjar ni ifrågasätta till personalen om de inte har någon annan skiva? Ni ställer även frågan till personalen: vad tror du att du kommer tycka om S & G i April? De svarar lite artigt att visserligen är de inga fans men det är ändå ok musik…

Som gäst blir man efter tre dagar helt vansinnig och klurar över vad man ska göra? Kontakta restaurangchefen? Hotellchefen? VD? De borde väl ha råd med några fler skivor? “Har ni hört talas om Spotify?”

Vad gör man då? Mja…jag är ju modern, droppar en kommentar på Twitter och Fejan och låter det bero…

Stort tack till Stöten trots allt. Backarna ÄR bäst i Sälen, prepareringen formidabel, personalen urtrevlig, utsökt mat i restaurangen etc etc… Men musiken i Brasseriet! För bövelen!

>Snart i en pist långt från dig…

>Snart är det dags. Det är premiär för årets skidsäsong, eller snowboardsäsong kanske, eller en mixsäsong kanske?

Får förhoppningsvis min nya bräda, Burton Supermodel 168, i morgon med tillhörande Cartel EST bindning (låter som nåt man kan ta sig till mafiavärlden i Facebook med…

För er som inte bryr er så mycket eller inte vet om det så är skidåkning viktigt! Jag har en massa kompisar som abdikerat från skidtronen de senaste åren pga “omprioriteringar”, människor som tidigare tog sig nerför de mest lössnötunga branterna och de brantaste couloirerna. Helt plötsligt blir det mest ett Njae när man frågar om det blir nån åkning i år. Jag har noll förståelse för detta men hoppas att de snart hittar tillbaka.

Nåja, ett par futtiga dagar kvar sen är det dags att mata ner sig i BMW’n och åka de 47 milen till Stöten och förhoppningsvis kommer det finnas en hel del nysnö där (plus att det kommer vara minsta -15 om jag förstått väderrapporten korrekt). Barnen får stanna hemma den här gången och det är nog lika bra om det ska bli så svalt.

Rock on 🙂